a perfectly random world

nu är jag tillbaka igen. redo för att göra detta kalla, trista och gråa land liiite bättre.
haha, nu var jag rolig.
sarkasm.
jag saknar inte alls krakow, nej inte alls.
nu var rolig igen.
jag saknar det helt enormt.
trumpeten som ljöd varje timme i det högsta tornet i St Maria-kyrkan, duvorna på Rynek Glówny, hästskjutsarna och gatumusikanterna. sensommarvärmen som gav en stackars svensk en sista chans att äta glass i bara tröjan utan att frysa. och för att inte tala om hur vackert det var.
pfft, vad har sverige att erbjuda tänker man ibland. ja, förutom gratis sjukvård, utbildning och social säkerhet vill säga.
nåja jag har i alla fall en mjuk och gosig hund vid mina ankfötter igen. och aningen närmre till mina vänner. två plus, två ganska övervägande plus.

och den resterande delen av kvällen, vad må den ägnas åt?
tanken är som så att jag patetiskt ska lusläsa en fransk blogg, kanske, kaaanske öppna fönstret och dra en ciggarett (och jag vet att det stavas med ett G, det är bara så att jag vägrar att erkänna det) och klämma några av de miljontals finnar som ockuperat mitt ansikte och bara vägrar ge upp kampen om världsherravälde.

låter som en fantastisk kväll, eller hur?
usch slut på detta eländiga inlägg nu, shit vad jag måste gaska upp mig..